 |
|
|
|
|
|
|
|
VET DU ATT: Varje år samlar vi in 216 kg hushållsavfall per invånare per år.
|
|
|
 |
 |
 |
 |
FAQ - Avfall
Var ska hushållens farliga avfall lämnas?
Farligt avfall från hushållen får lämnas kostnadsfritt vid kommunernas
återvinningscentraler, ÅVC. Kontakta personalen när du kommer med farligt
avfall. Det farliga avfallet skickas iväg för säkert omhändertagande och
destruktion.
Var kan företagen lämna sitt farliga avfall?
Företagens farliga avfall ingår inte i kommunens åtagande. Företaget väljer
själv vilken transportör och mottagare man anlitar.
Hur ska hushållens farliga avfall hanteras?
- Blanda aldrig olika sorters farligt avfall.
- Förvara farligt avfall i täta behållare, helst i ursprungsbehållaren som är
märkt med uppgifter om innehållet.
- Förslut flaskor och burkar väl så att inget läcker ut.
- Märk behållarna med innehåll. Om du är osäker på innehållet, skriv vad det
använts till eller skriv "okänt innehåll".
- Flytande farligt avfall får lämnas in i dunkar om max 25 liter.
Varför ska du lämna tidningar till återvinning?
Fibrerna i pappret kan återvinnas upp till ca sju gånger. Att producera papper
av returpapper innebär att förbrukningen av energi vid tillverkningen kan
reduceras betydligt. Det behövs bara drygt hälften av all den energi som går åt
vid pappersproduktion av nya träråvaror.
Varför ska du sortera pappersförpackningar?
Fibrerna i pappret går att återvinna ca sju gånger innan de slits ut. När
papprets fibrer så småningom blir utslitna kan de energiåtervinnas eller
komposteras.
Varför ska du sortera glas?
Glas är en produkt som kan cirkulera i ett oändligt kretslopp. Det kan smältas
ned och omformas om och om igen utan att försämras kvalitetsmässigt. Dessutom
sparas både energi och nya råvaror genom att återvinningsglas används i
tillverkningsprocessen.
Varför ska du sortera metall?
Metall kan liksom glas cirkulera i ett ständigt kretslopp. Om inte metallen
förorenas kan den återvinnas obegränsat antal gånger utan att kvaliteten på
produkten försämras. Det är också möjligt att spara stora mängder energi genom
att återvinna begagnat stål och aluminium jämfört med att tillverka nytt. Det
går t ex åt 95% mindre energi att tillverka aluminium av återvunnet material än
av ny råvara. Om vi lämnar alla våra aluminiumförpackningar till återvinning,
blir den energi som sparas så stor att den kan värma upp ungefär 8 500 småhus
per år.
Varför ska du sortera plast?
All plast som används i förpackningar är återvinningsbar. Plast har ett lika
högt energivärde som olja vilket gör att den är ett bra material för såväl
energiåtervinning som materialåtervinning.
Vad är el-avfall?
Allt som har sladd eller drivs med batteri tillhör el-avfall. För att skydda
miljön och styra samhället mot hushållning med naturens resurser ska gamla
el-apparater samlas in och återvinnas.
Det finns en lagstiftning som säger att allt el-avfall ska samlas in och tas om
hand på ett säkert och miljöriktigt sätt. Det innebär att allt Ditt el-avfall
ska sorteras bort från det övriga avfallet och lämnas för sig.
Var lämnar jag el-avfallet?
Glödlampor, lysrör och lågenergilampor samt övrigt elektriskt avfall lämnar du
på Vika återvinningscentral.
Bor du i lägenhet kanske din fastighetsägare köper tjänsten fastighetsnära
återvinningsservice. Då lämnar du el-avfallet på anvisad plats i bostadsområdet.
El-avfall ska sorteras i olika fraktioner:
- Diverse elektronik (t ex handverktyg, leksaker, klockor, datorer, radio
och tv)
- Lysrör
- Lågenergilampor
- Glödlampor
- Vitvaror (t ex spis, diskmaskin, tvättmaskin, kyl och frys)
Vad händer med el-avfallet när det kommer till återvinningscentralen?
Värdefulla material, som t ex guld i kretskort återvinns, metaller smälts ner
och blir nya produkter och plasten kan förbrännas och blir till energi och
fjärrvärme. Farliga ämnen och material tas till vara på särskilt sätt så att de
inte sprids vidare till människor och i naturen. Sverige är världsbäst på
insamling av elektriskt och elektroniskt avfall.
|
|
FAQ Vatten/Avlopp
Får jag hälla matlagningsolja och fett i avloppet?
Man får inte hälla i fett i avloppet. När fett kommer ut i
avloppsledningarna stelnar det, eftersom det blir svalare. Det fastnar då på
rörens insida och det kan orsaka igensättningar i ledningarna, vilket i sin tur
kan leda till att orenat avloppsvatten släpps ut i sjöar och vattendrag. Det kan
också orsaka källaröversvämning.
Var gör man av sitt spillfett?
Matlagningsfett från hushåll kan lämnas på återvinningscentralerna.
Häll upp i flaska eller annan förpackning och förslut väl. Kontakta personalen.
Företag och verksamheter med matlagning och livsmedelshantering kan beställa
hämtning av spillfett genom återvinningsföretag. Kontakta oss för mer
information.
|
|
Ordlista
|
Begrepp |
Definition |
|
|
|
Abonnemang |
Förhållandet mellan bolaget och fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare
regleras genom abonnemang för ex. sophämtning. |
|
|
|
Avfall |
Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av eller avser eller
är skyldig att göra sig av med (se 15 kap 1 § Miljöbalken).
|
|
|
|
Avfall från fettavskiljare |
Är ett avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall.
|
|
|
|
Bioavfall
|
Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den del av det organiska avfallet
som på begränsad tid kan brytas ner i biologiska processer, exempelvis mat- och
trädgårdsavfall (jämför organiskt avfall). |
|
|
|
Biologisk behandling
|
Återvinning av humus, näring och/eller energi ur bioavfall genom aerob
eller anaerob behandling. |
|
|
|
Bolaget |
Avses Sörmland Vatten och Avfall AB som på Flens, Katrineholms och Vingåkers
kommuners uppdrag ansvarar för renhållningen. |
|
|
|
Bortskaffande
|
Sådana förfarande som anges i bilaga 5 till Avfallsförordningen, bland
annat deponering. |
|
|
|
Brännbart hushållsavfall |
Sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att
förbränningsprocessen startat (se Avfallsförordningen 4 §).
Köks- och städsopor är ex.
- bindor, blöjor, kondomer, tamponger, trosskydd
- bandage, gasbindor, inhalator, plåster, tops, tvättlappar
- tandborste, rakhyvel/rakblad, tvål, smink (ej nagellack)
- bakplåtspapper, pappersduk, kladdig plastfolie, kork, stålull
- diskborste, disktrasa, gummihandskar
- stora köttben, matolja i flaska/dunk, tuggummi
- aska, dammsugspåse, hundlatrin, kattsand, sot
- böcker (hårdpärm), karbonpapper, kuvert, Post It-lappar, pärmar, radergummi,
tejp, pennor, pensel, vykort
- CD-fodral, CD-skivor, diskett, DVD-skiva, fotografier, fotonegativ,
kassettband, videoband
- cigarettfimp, tom cigarettändare
- leksaker (utan batterier), napp, nappflaska
- blomkruka av plast/porslin, husgeråd av plast/trä, modellera och lerkrukor,
prydnadssaker, påskägg
- fönsterglas, dricksglas, kristallglas, kasserade knivar, spegelglas, glasögon
- trasiga kläder, mattor, nylonstrumpor, näsdukar, paraply, skinn/läder, skor,
textilier,stearinljus
- proppar/säkringar, plastkärl/hink, torkarblad
|
|
|
|
Bygg- och rivningsavfall |
Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad, renovering, ombyggnad
eller rivning av byggnad. |
|
|
|
Container |
Avses behållare i metall större än 1 000 liter. |
|
|
|
Deponi
|
Kontrollerat upplag för avfall som inte avses flyttas (se
deponeringsförordningen 5 §). |
|
|
|
Elektriskt och elektroniskt avfall
|
Avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla
komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har haft en elektrisk
eller elektronisk funktion. Omfattas av producentansvar (se Avfallsförordningen
6 § och Förordningen om producentansvar för elektriska och elektroniska
produkter 2005:209).
|
|
|
|
Entrepenörer |
Avses de entreprenörer som upphandlats av bolaget för att utföra insamlingen. |
|
|
|
Extra hämtning/tömning |
Avses hämtning/tömning utöver ordinarie schemalagd hämtning/tömning. |
|
|
|
Farligt avfall
|
Avfall som har en eller flera farliga egenskaper, till exempel giftigt,
cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt. Formellt sett avfall som är
markerat med * i bilaga 2 eller annat avfall som har en eller flera farliga
egenskaper enligt bil 3 Avfallsförordningen (se Avfallsförordningen § 4).
|
|
|
|
Fastighetsinnehavare |
Avses den som är fastighetsägare eller den som enligt fastighetstaxeringslagen
ska anses som fastighetsägare. |
|
|
|
Fastighetsnära insamling |
Insamling på eller i direkt anslutning till de fastigheter där avfallet
uppkommit. |
|
|
|
Grovsopor/Grovavfall
|
Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande att det inte är lämpligt
att samla in i säck eller kärl (se NFS 2004:4 4 §).
Är t.ex. utslitna möbler, badkar, cyklar, utrivet kakel, spegelglas, porslin,
leksaker, tyger och täcken.
|
|
|
|
Hantering av avfall |
Avses en verksamhet eller åtgärd som består av insamling, transport, återvinning
eller bortskaffande av avfall. |
|
|
|
Hushållsavfall/Hushållssopor |
Avfall som kommer från hushåll och avfall från annan verksamhet som till
sin typ eller sammansättning liknar det avfall som kommer från hushåll (se
Miljöbalken 15 kap 2 §).
Sådant avfall som normalt läggs i soppåsen. Hushållssopor är ex. matrester,
kladdiga förpackningar och städsopor, och som sedan läggs i sopbehållaren på
fastigheten. Hushållssopor kan delas in i brännbara hushållssopor och icke
brännbara hushållssopor. Brännbara hushållssopor kan delas in i komposterbart
och brännbart. |
|
|
|
Hushållsavfall är också... |
- latrin.
- slam från enskilda avloppsanläggningar.
- grovsopor från hushåll, det vill säga skrymmande avfall från hushåll som
kasserade möbler.
- farligt avfall från hushåll, t.ex. oljerester, lösningsmedel, överblivna
läkemedel.
- producentavsvarsmaterial/produkter som inte sorterats ut.
|
|
|
|
Industriavfall
|
Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocess.
|
|
|
|
Insamling
|
Uppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport (se
Avfallsförordningen 4 §). |
|
|
|
Jämförligt med hushållsavfall |
Avfall från annan verksamhet som är avfall från industrier, affärsrörelser och
annan verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som
kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av
att människor uppehåller sig inom en anläggning, till exempel avfall från
personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. |
|
|
|
Komposterbart |
- matrester
- kött- och fiskben
- bröd och kakor
- frukt och grönt
- äggskal
- hushållspapper och servetter
- kaffe och te, både filter och sump
- blomrester och blomjord
- glasspinnar och tandpetare
- popcorn, godis och choklad
|
|
|
|
Kompostering |
Biologisk hantering där biologiskt avfall bryts ner under förbrukning av
syre (jämför rötning). |
|
|
|
Källsortering
|
Sortering eller separering av avfall på samma plats där avfallet
uppkommit, till exempel i hushållet. |
|
|
|
Kärl |
Avses behållare i storlekar upp till 1 000 liter. |
|
|
|
Kärl och säckavfall |
Den del av hushållsavfallet som läggs i kärl eller säck, det vill säga
exklusive avfall till materialåtervinning, grovavfall, el-avfall och farligt
avfall. |
|
|
|
Livsmedelsavfall från butiker |
Avfall från annan verksamhet som är jämförligt med hushållsavfall.
Tillsynsmyndigheten kan ändra klassningen i enskilda fall, om butiken har rent,
källsorterat komposterbart avfall och kan visa att det omhändertas på ett ur
miljö- och hälsoskyddssynpunkt godtagbart sätt. |
|
|
|
Matavfall
|
Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll, restauranger, storkök,
butiker och livsmedelsindustrin) som av kommersiell eller annan orsak inte gått
till konsumtion. |
|
|
|
Miljöstation |
Avses bemannad eller obemannad anläggning för mottagning av farligt avfall från
hushåll. |
|
|
|
Nyttjanderättshavare |
Avser den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att
bruka eller nyttja fastigheten, till exempel genom arrende, bostadsrätt eller
hyresrätt.
|
|
|
|
Producentansvar |
- batterier från hushåll.
- kasserade kylar och frysar.
- elavfall är även farligt avfall. Elavfall omfattas av producentansvar.
- förpackningar utsorterade förpackningar omfattas av producent-ansvar.
- returpapper, utsorterat returpapper omfattas av producentansvar.
… Men om batterier, kylar/frysar, elavfall, förpackningar och returpapper från
hushåll inte lämnas till producenternas insamlingssystem så omfattas det
istället av kommunalt renhållningsansvar. |
|
|
|
Tillsynsmyndigheten |
Avser den myndighet som i respektive kommun fullgör kommunens tillsynsuppgifter
enligt miljöbalken. |
|
|
|
Verksamheter |
Avser alla verksamheter som inte är privathushåll, till exempel företag, skolor,
institutioner. |
|
|
|
Återvinningscentral |
Avser bemannad anläggning för mottagning av sorterade grovsopor och farligt
avfall från hushåll. |
|
|
|
Återvinningsstation |
Avser obemannad anläggning för mottagning av tidningspapper och förpackningar
och småbatterier från hushåll. |
|
|
|
|
Mer info inom kort...
|
|
|
|
|
 |
 |
 |
 |
|
|
 |